År 1550 började Sten Eriksson Leijonhufvud planera bygget av en ny försvarsborg. Familjens gamla borg låg på ön Loholmen i Anten, men en av utgårdarna låg strategiskt bättre. Ett medeltida stenhus utgör grunden till det som kom att bli Gräfsnäs slott.

Tre bilder av Gräfsnäs slott från år 1500, 1700 och 1900. De två översta är teckningar av okänd konstnär och det sistnämnda ett foto av Carl Victorin. Det finns teorier och kritik mot att årtalen till de två överste bilderna inte stämmer. Se Västgöta-Dal 1983, s. 79-99. Från Vänersborgs museum.

Det blev Stens änka Ebba Månsdotter Lilliehöök som fullbordade slottsbygget. Sägnen säger att Grev Ebba styrde hårt och tyranniserade sitt folk. En av kvinnorna som arbetade vid bygget uttalade därför en förbannelse; slottet skulle brinna tre gånger med hundra års mellanrum och ingen trevnad skulle rymmas inom dess väggar. Och slottet har verkligen brunnit 1634, 1734 och 1834.

Axel Stensson Lijonhufvud, Grev Ebbas son, förstärkte borgen genom att bygga försvarsvallar, vallgrav med vindbrygga och två runda befästningstorn. 1612 skövlades slottet av danskarna och 1634 inträffade den första storbranden. Gräfsnäs återuppbyggdes av den dåvarande ägaren, Gustav Adolf Lewenhaupt. 1653 stod ett mycket påkostat slott i sen renässansstil med en flygelbyggnad färdigt. Efter den andra storbranden, 1734, låt Katarina Tham ändra slottet till ett envåningshus med platt tak och mittparti om tre våningar. Flygeln, som blivit svårt skadad, lät hon riva.

I början av 1800-talet hette ägaren Johan Gripenstedt. Han gjorde omfattande reparationer av slottet och lät bygga upp det till två våningar med höga torn. Runt slottet anlade han en s k engelsk park. Denna skulle efterlikna naturen och var inte tuktad eller symmetrisk planerad. 1834 var det dags för den tredje branden. Den inträffade strax efter det att köpekontraktet var klart och Otto Ulfsparre hade köpt Gräfsnäs för 110 000 kannor brännvin, nästan 220 000 liter. Renoveringar gjordes, men dålig ekonomi ledde till att slottet blev all mer förfallet.

När slottets sista invånare, fiskaren Nils Andersson gått ur tiden 1885, brukade traktens ungdomar ordna dans inne på Gräfsnäs. För att ”rädda” dem från fördärvet såg prästerna till att taket togs bort. Detta blev nådastöten och slottet förföll snabbt.

Teckning av pelarförstuga i Gräfsnäs slott. Från Vänersborgs museum.

År 1911 gjordes de första försöken att rädda slottet. Den senaste restaureringen pågick från 1992 och avslutades under hösten 1995. Alingsås kommun, som äger slott och park sedan 1974, har tillsammans med länsstyrelsen i Älvsborgs län bekostat arbetet.

Ett mycket omtalat slott en gång i tiden. Kvar är ett skimmer från sagans tider och märkliga historiska epoker. Gräfsnäs slottsruin, 2008-09-16.

En del av Gräfsnäs slottsruin ligger under bar himmel. (2009-06-07)

Inne i Gräfsnäs slottsruin. Vart leder denna gång? (2009-06-07)

Norra tornet (2009-06-07)

Om du vill läsa mer om Gräfsnäs slott finns det mycket information på Bengans historiasidor och på Slottsguiden. Fler bilder från utsidan och insidan av Gräfsnäs slottsruin finner du också på Wikimedia Commons.

Sommartid är slottsruinen öppen 10:00-16:00 varje dag från mitten av maj till mitten av september, då den inte är uthyrd. En utställning om Gräfsnäs historia visas i ett av valven. Slottsruinen kan bokas för fester av olika slag: bröllop, födelsedagar eller firmafester. Ring 0322-616174.  Boka en guidad tur av slottet och parken med en kunnig guide som berättar om Gräfsnäs fantastiska historia, tel. 0736-417 495. Du hittar Gräfsnäs slottsruin vid sjön Antens norra spets i Gräfsnäs, Alingsås kommun.

(Fakta om slottet kommer från informationstavlan vid Gräfsnäs slottsruin.)